Green wooden toy car isolated on white.

Tänkte bara klargöra ett par saker.

För det första, om du läser det här så har du väldigt få likheter med en Passat eller Volvo. Visst din kropp kan få svackor ibland precis som en gammal bil men på ett helt annat sätt, vilket jag tänkte förklara nu. Du blir förkyld ibland, du kan svettas, du kan få ont ibland. Det kan inte en Passat, eller någon annan bil heller för den delen.

För det andra.

Ju mer du kör en bil desto mer slits delar såsom hjullager, bromsar och motor. Det gör inte du. Ju mer din kropps används, desto starkare blir den. Senor, muskler och brosk, allt blir mer hållfast. Det är faktisk till och med så att i princip alla vävnadstyper som finns i vår kropp anpassar sig efter att ha stressats eller utsatts för belastning. Denna anpassning visar sig senare som att vi blir starkare, uthålligare, vi tål mer belastning och kanske har lärt oss nya rörelser eller tankemönster.

Tänk själv; vad händer om du skulle kratta löv under en helg på hösten? Jo, blåsor i händerna, eller hur? Efter ett tag kommer huden i handflatan tjockna och efter några dagar har det bildats en valk. Varför? Jo, för att kroppen anpassat sig för stressen den utsatts för, så att den skall klara av liknande uppgifter ännu bättre i framtiden. Dessutom skulle det ju vara bra om lövkrattning skulle komma på tal igen inom de närmsta veckorna. Denna anpassning som kroppen använder sig av brukar benämnas “principen om superkompensation”. Det vill säga att kroppens vävnad blir lite starkare än den var innan du utsatte den för en stressande eller belastande situation.

Jag stöter ofta på jämförelser som envisas med att jämföra vår kropp med bilar. Ofta kan det vara. ”Tänk på vad du sätter på fötterna, att gå runt i ett par Converse skulle vara som att ta bort fjädringen och däcken på din bil och köra direkt på fälgarna vettu!”

Eller ”inte konstigt att mina knän gör så ont nuförtiden, så mycket som jag tränade när jag var ung”. -Precis som att knäet skulle ha slitits ut som en reservdel på en gammal bil.

21768313_10155655684731668_8659200581039202017_nDet är ju faktiskt så att det skulle vara asdåligt att köra runt på bara fälgarna utan fjädring. Vi hade sannolikt inte kommit många kilometer innan bilen hade kollapsat. Men att gå runt i ett par Converse är en helt annan sak. Med en så ringa dämpning och så lättböjlig sula som den skon har att erbjuda, så kommer foten så småningom anpassa sig till belastningen och bara bli starkare än vad den var innan och kommer tåla ännu mer belastning i framtiden.

Ett vanligt problem som vi kan träffa på ibland på kliniken är när en person som länge gått i låt säga, ett par fotriktiga Ecco-skor. Dessa skor är exemplariskt uppbyggda under hålfoten och med en finfin dämpning i sulan. En vacker vårdag tar personen av sig skorna och klampar runt på kullerstensgatorna i Rom under en långhelg. Fötterna endast iförda ett par schyssta luftiga flipp-flopps. Då är ju risken överhängande stor för att personen skall åka på både hälsporre, benhinneinflammation eller nån annan otrevlig smärta.

Så vad skall den drabbade personen egentligen skylla på här? Det är lätt att jämställa flipp-floppsen med ondskan själv eftersom det var just de skorna som utlöste besvären. Ett annat synsätt vore att tänka att det faktiskt var de fotriktiga Ecco-skorna som fick dina fötter mindre tåliga för belastning, som sedan ledde till att personens fossingar inte orkade med en tillvaro utan stöd i hålfoten.

År 2009, under etapploppet Trans-Europe, där deltagarna sprang 64 dagar i sträck, i snitt 70 km per dag, följdes löparna av ett medicinskt forskningsteam. Forskarna utförde regelbundna magnetkameraundersökningar (magnetkameran körde de runt i en lastbil) på deltagarna, den första innan starten i Bari, Italien, ett par undersökning under resans gång och den sista undersökningen gjordes efter målgången i Nordkap, Norge.

Vad man fann under detta extrema etapplopp var att de 46 starka personer som tog sig i mål fått hälsenor som var både tätare och tjockare än när de startade. Visst hade en några av deltagarna avbrutit loppet på grund av diverse överbelastningar, men själva faktumet att hälsenorna på de personer som tagit sig i mål faktiskt hade blivit tåligare utav ett och ett halvt maratonlopp per dag, 64 dagar i sträck utan vila är fascinerande! Deras hälsenor har inte bara återhämtat sig mellan de dagliga etapperna utan dessutom passat på att “superkompensera” under den dagliga vilan och blivit mer hållfasta än när de startade loppet. Hittar du en bil som fungerar så, -ring mig, jag är spekulant! Tvärtom så skulle säkert en bil behöva byta ut en och en annan reservdel som slitits ut efter en så lång körning.

Det är klart, någon måtta får det vara på belastningen. Kör man plattan i mattan, slår kroppen bakut i maskineriet som man skulle kunna uttrycka det på bilspråk och det kan börja göra ont någonstans. Det är ju som sagt viktigt att vänja kroppen vid belastning i ett långsamt tempo. En vanlig orsak till att personer söker upp oss för behandling är att de stegrat träningen för snabbt. Ett vanligt uttryck för detta är ”to much to soon” som egentligen säger mycket om orsaken till överbelastningsskador.

Jag kan förstå att man försöker göra jämförelser som är vardagliga och lättfångade och då ligger ju bilen bra till hands eftersom bilar känns ganska lättbegripliga jämfört med människokroppen. Det är dock så i grunden, och det är hit jag vill komma, att kroppen har inget ”rörelsekapital” som kan förbrukas såsom en maskin har. Får du ont någonstans så hjälper det sällan på sikt att vila för att inte så att säga ”slita ut resten”.

Så upp och hoppa, eller spring, eller lyft tunga saker eller nåt annat bra som passar dig, så behöver du inte skicka kroppen på service lika ofta!

/Anders Benktander, Citynaprapaterna

Tidsbokning
Ring 08-30 60 79 eller boka via vårt bokningssytem.
Senaste nytt
  • WP_Post Object ( [ID] => 1701 [post_author] => 3 [post_date] => 2020-06-06 15:11:00 [post_date_gmt] => 2020-06-06 13:11:00 [post_content] =>

    Det var vanligare förr att människor som spelade tennis drabbades av just denna åkomma. Man tror att det var för att de gamla träracket som fanns förr hade en mindre "sweet-spot", träffytan för optimal träff, där vibrationerna var ganska små. Typiskt var då att motionärer som inte hade perfekt träff men ändå spelade mycket tennis var särskilt utsatta. De var också mer benägna att få armbågssmärta. Nuförtiden är utrustningen bättre och ett modernt tennisracket är mer förlåtande. Detta medför mindre vibrationer och därmed mindre risk för armbågsbesvär.

    Idag drabbas vi fortfarande av tennisarmbåge eller ”lateral epikondalgi” som det heter på medicinskt språk. Det är dock vanligare att det kommer av andra aktiviteter än tennis. Vi hör patienter som berättar om utlösande sysslor såsom trädgårdsarbete, renoveringar eller faktiskt även alltför mycket datorarbete. Såklart, en alltför snabb ökning av mängden tennis eller Padel-tennis orsakar ju fortfarande en del smärtsamma armbågar märker vi på kliniken.

    Symptom

    Du som har en tennisarmbåge märker att det gör ont på armbågens utsida. Det kan stråla och göra ont över ett större område men det finns ofta en punkt på skelettet på armbågens utsida som är särskilt öm om du klämmer där.

    Det är vanligt att du får ont ont när matkassar skall lyftas, hälsar på en person. När ett mjölkpaket greppas ovanifrån brukar det kunna utlösa en del obehag från armen. Vanligt är dessutom att du upplever att du alltid slår emot den onda punkten på armbågen emot hårda föremål som exempelvis dörrkarmar och möbler. Sannolikt så gör du så hela livet men utan en irritation på armbågen så noterar vi inte stötkänningarna.

    De som drabbas är ofta mellan 40-50 år. Det kan förekomma hos både yngre och äldre individer men då finns ibland trauma med som en del av orsaken. Smärtan kommer från en ömmande sena till musklerna på underarmens ovansida som fäster på överarmsbenets utsida. Senan har utsatts för mer belastning än vad den är van vid under en tid och reagerar med att bli irriterad och öm. Efter några veckor så kan ärrvävnad bildas och tillståndet blir då mer av kronisk karaktär.

    Många som har tennisarmbåge upplever det som att ingenting händer över tid. Det gör bara ont och det verkar inte bli bättre av sig själv.

    Vad gör du som drabbats?

    Först och främst skall du veta att tennisarmbågar försvinner! Se det som att senan till muskeln är lite för svag så att den blir överansträngd av den egna muskelns arbete. Lösningen är att utsätta armbågen för lagom belastning så att den kan bli starkare på sikt. Då försvinner också det onda.

    Inledningsvis så brukar senan vara i ett så kallat "reaktivt" tillstånd. Då gör det mesta ont. Vettigast under denna period som vara mellan 2-6 veckor är att bara avlasta den från onda aktiviteter. Du märker att du har kommit ur denna period när det spontant känns lite mindre besvärande. Då är det dags för fler åtgärder.

    Naprapaten kan hjälpa dig

    Det första vi gör när vi träffar på en person som lider av tennisarmbåge är att konstatera att det verkligen är en tennisarmbåge. Det finns en del andra tillstånd med liknande symptom som vi vill utesluta och som skall hanteras annorlunda.

    När vi ställt diagnosen så försöker vi hitta en orsak till varför du drabbats. Det kan vara avgörande för att snabbt komma tillbaks och slippa det onda. Vanliga orsaker kan vara att någon annan del av rörelsekedjan har gett dig besvär tidigare. Exempelvis så kan en ond axel göra så att du undviker att röra och belasta den och istället kompensera det med en ökad belastning i din armbåge. Det kan också röra sig om att kroppens andra sida haft en skada eller smärta. Det kan medföra att du använder den friska sidan mer och ökar så risken för en överbelastning där.  

    Behandling

    Under en naprapatbehandling så strävar vi efter att normalisera rörelserna i kroppens leder. Om din nacke har rörelseinskränkningar och smärta som kan spela roll så behandlar vi den. Även rörelseinskränkningar i axelleden, handleden och själva armbågsleden kan också behöva behandling. Vi jobbar med behandling av mjukdelarna runt armbågen. Det kan vara behandlingar som massage, triggerpunktsbehandling eller dry needling. Stötvågsbehandling verkar vara den mest verksamma behandlingen just för en kronisk tennisarmbåge.

    Stötvågsbehandling hälsena
    Stötvågsbehandling

    Rehab

    En bra strategi kring hur du skall avlasta respektive belasta armbågen verkar vara helt avgörande för att du skall komma tillbaks snabbt. Vi hjälper dig att strukturera upp din rehab med övningar och en progression av dessa. Då kan du öka kapaciteten i armbågen och bli starkare där. Med en starkare sena så brukar det bara vara en tidsfråga innan smärtan börjar klinga av. Räkna dock med att det tar ett tag att bli återställd, flera månader är vanligast, men med rätt åtgärder så kommer det att gå betydligt snabbare i alla fall.

    [post_title] => Tennisarmbåge - så funkar det! [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => tennisarmbage-sa-funkar-det [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2020-06-06 22:46:17 [post_modified_gmt] => 2020-06-06 20:46:17 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://citynaprapaterna.se/?p=1701 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw )
    Tennisarmbåge – så funkar det!
    - Artiklar
    Det var vanligare förr att människor som spelade tennis drabbades av just denna åkomma. Man tror att det var för... Läs mer »
  • WP_Post Object ( [ID] => 1645 [post_author] => 3 [post_date] => 2020-05-01 16:58:05 [post_date_gmt] => 2020-05-01 14:58:05 [post_content] =>

    Visste du att hälsporre inte är en diagnos? Hälsporre är något du kan se på en röntgenbild från sidan av foten. Till synes en tagg som ser ut att sticka personen under hälen. Det märkliga är att du kan ha en tydlig hälsporre men inte uppleva något besvär av den. Dessutom förekommer ofta tvärtom, jätteont under hälen men ingen hälsporre som syns vid en röntgenundersökning.

    I alla fall. Det är en mycket vanlig diagnos här på kliniken, vi kallar den även för Plantar Fashiit som är den medicinska diagnosen. Smärtan kommer av att fästet på hälen från fotens senplatta i hålfoten blir överbelastat. Ibland växer det in kalk i fästet som sedan kan ses som ”sporren” på röntgenbilden.

    Den uppkommer oftast som en klassisk överbelastning efter alltför snabb stegring av promenader eller löpning. Ibland kan den även uppkomma efter att en person bytt till lite enklare skor utan dämpning eller uppbyggnad och använt dem flitigt under en period.

    Analys av din fots funktion

    Hur vet du att det är en hälsporre?

    Ett av de tydligaste tecknen är morgonsmärta och stelhet när du kliver ur sängen. Det onda sitter då under hälen ofta mot insidan av hälen och ibland en bit fram under foten. Det brukar även kunna kännas av under promenader eller om du går barfota på hårda golv.

    Vad gör vi här kliniken?

    Det första vi gör är att analysera din fot och konstatera att det verkligen är en hälsporre. Vi undersöker och bedömer din fot för att komma fram till varför du drabbats. Förutom överbelastning så kanske du har nån svaghet eller försämrad rörlighet i underkroppen som spelar roll? Exempelvis så kan en höft som saknar adekvat rörlighet påverkar fotens rörelser på ett negativt sätt. Efter en bra analys så är det också lättare att komma fram till rätt åtgärder i form av behandling och rehabstrategi.

    Hur behandlar vi hälsporre?

    Med naprapati så kan vi återställa eventuella rörelsehinder i lederna från foten och upp till höften. Vi kan jobba med mjukdelar i foten och underbenen i form av massage, pressurgrepp och nålbehandling. Stötvågsbehandling verkar vara den enskilt mest verksamma behandlingsformen för hälsporre. Det gör lite ont men resultaten brukar vara goda. Ibland kan även ett ilägg i dina skor verka smärtlindrande.

    Stötvågsbehandling av plantar fashiit

    Rehab

    Med hemövningar och ett individanpassat, progressivt rehabprogram så ökar du själv kapaciteten i foten efter behandlingarna. I takt med att styrkan ökar i foten så minskar också dina besvär. Räkna dock inte med att det finns någon Quick-Fix för denna hälsmärta. Det brukar ta alltifrån ett par månader till ett halvår innan du är helt återställd. Lika bra att börja idag!

    [post_title] => Hälsporre - the story [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => halsporre-the-story [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2020-05-02 12:12:26 [post_modified_gmt] => 2020-05-02 10:12:26 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://citynaprapaterna.se/?p=1645 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw )
    Hälsporre – the story
    - Artiklar
    Visste du att hälsporre inte är en diagnos? Hälsporre är något du kan se på en röntgenbild från sidan av... Läs mer »
  • WP_Post Object ( [ID] => 1635 [post_author] => 3 [post_date] => 2020-04-25 15:31:28 [post_date_gmt] => 2020-04-25 13:31:28 [post_content] =>

    Asså denna pandemi! Ställer till det för oss alla på så många sätt. En stor del av Stockholmarna jobbar nu hemifrån. Det är nödvändigt för att kunna hålla avstånd mellan oss medborgare och hålla nere smittspridningen av Coronaviruset. Företag har ordnat så att möten kan genomföras, budgetar kan hållas och verksamheten på företagen kan hållas rullande om inte på ett normalt sätt, så i alla fall ett acceptabelt sätt under denna tid.

    Företagen förser ju dess anställda ofta med datorer och telefoner för att de skall utföra sina arbetsuppgifter hemifrån men inte många tankar ägnas åt medarbetarnas arbetsställning.

    Vi märker här på kliniken att rekordmånga söker oss nu med onda ryggar och nackar som de relaterar till sina nyfunna arbetsställningar. Vanliga arbetsplatser verkar just nu vara sittande på en köksstol vid köksbordet. Nedsjunken i den fluffiga soffan, ibland med benen på soffbordet. Stående i fönstret med datorn på fönsterbrädan. Eller favoriten jag hörde häromdagen: ”jag gör nog 80% av min heltidstjänst på telefonen liggande i sängen”.

    Som sagt, det är ingen kioskvältare för oss när vi hör att det känns ömt och knöligt i nackarna när vi träffar människor som söker oss för naprapatbehandling.

    Det verkar dock inte finnas någon optimal sittställning som passar alla personer. Även om du skulle få tillgång till den mest ergonomiska arbetsställningen som mänskligheten kan uppbåda så skulle den också antagligen kännas besvärande efter en stunds arbete. Det verkar som att vi mår bäst när vi varierar oss och växlar arbetsställning ibland. Särskilt påtagligt hemma blir detta då vi ofta jobbar väldigt långt ifrån någon ergonomisk position.

    Hur skall du göra då?

    Hitta en bra sittställning och en bra stående arbetsposition. När du sitter så kan du sträva efter att fötterna skall ha kontakt med golvet. Är stolen för hög så att fötterna dinglar i luften, lägg någonting på golvet, en stadig låda eller stora böcker så att du ”höjer” golvet.

    Axlarna skall kunna vara avslappnade och du skall slippa hissa upp dem till öronen för att kunna skriva. Ett externt tangentbord och mus är bra, för det innebär att du kan höja upp datorn en bit så att blicken blir lite mer rakt fram snarare än snett neråt. Sätt datorn på en lämplig låda eller återigen, några böcker så den kommer upp en bit från bordet.

    Extra bra blir det om skärmen är stor, så för att få det riktigt bra så kanske ditt företag har en större extern skärm att avvara från kontoret?

    Vid en bra stående position så krävs att höjden är lagom på arbetsskivan och att du kan få in en fot under arbetsytan. En köksbänk är inte så lämplig eftersom fötterna inte kommer in under bänken vilket kan dig lite framåtlutad. Detta brukar bli jobbigt i ryggen efter ett tag. Testa hellre en strykbräda. Den är ju ofta reglerbar i höjd så du kan anpassa den bra efter din kroppslängd och fötterna kommer in under arbetsytan. Skärmen eller datorn kan du ju placera bakom strykbrädan i en höjd så att nacken slipper vara alltför framåtböjd.

    Strykbräda blir ett ståbord i hemmet

    En annan grej som brukar skilja sig från det vanliga "gå till jobbet dagarna" är att hemmajobb tenderar att bli mer stillasittande. De stegen som tas under en genomsnittlig arbetsdag sker i stor utsträckning på väg till och från jobbet. Oavsett om man åker tåg eller buss till arbetsplatsen så sker det en hel del promenerande från hemmet och under eventuella byten och den motionen är viktig för oss.

    Den delen av vardagsmotionen försvinner ju nu när hemarbete har blivit så vanligt. Så ta för vana att röra på dig med promenader och/eller något träningspass varje dag. Varför inte börja dagen med en löptur eller en promenad? Övningar som du kan göra hemma finns det ju gott om att hitta på diverse social media. Behöver du ett specialanpassat program just för dig, så hör du av dig till oss så fixar vi det utan problem.

    Så se det här med daglig motion och rörelse som något som kommer på köpet när du skall jobba hemifrån. Din rygg behöver det!

    [post_title] => Även din rygg måste jobba hemma [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => aven-din-rygg-maste-jobba-hemma [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2020-05-01 18:50:02 [post_modified_gmt] => 2020-05-01 16:50:02 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://citynaprapaterna.se/?p=1635 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw )
    Även din rygg måste jobba hemma
    - Nyheter
    Asså denna pandemi! Ställer till det för oss alla på så många sätt. En stor del av Stockholmarna jobbar nu... Läs mer »
Odengatan 80-82
|
113 22 Stockholm
|
Tel: 08-30 60 79
|