Green wooden toy car isolated on white.

Tänkte bara klargöra ett par saker.

För det första, om du läser det här så har du väldigt få likheter med en Passat eller Volvo. Visst din kropp kan få svackor ibland precis som en gammal bil men på ett helt annat sätt, vilket jag tänkte förklara nu. Du blir förkyld ibland, du kan svettas, du kan få ont ibland. Det kan inte en Passat, eller någon annan bil heller för den delen.

För det andra.

Ju mer du kör en bil desto mer slits delar såsom hjullager, bromsar och motor. Det gör inte du. Ju mer din kropps används, desto starkare blir den. Senor, muskler och brosk, allt blir mer hållfast. Det är faktisk till och med så att i princip alla vävnadstyper som finns i vår kropp anpassar sig efter att ha stressats eller utsatts för belastning. Denna anpassning visar sig senare som att vi blir starkare, uthålligare, vi tål mer belastning och kanske har lärt oss nya rörelser eller tankemönster.

Tänk själv; vad händer om du skulle kratta löv under en helg på hösten? Jo, blåsor i händerna, eller hur? Efter ett tag kommer huden i handflatan tjockna och efter några dagar har det bildats en valk. Varför? Jo, för att kroppen anpassat sig för stressen den utsatts för, så att den skall klara av liknande uppgifter ännu bättre i framtiden. Dessutom skulle det ju vara bra om lövkrattning skulle komma på tal igen inom de närmsta veckorna. Denna anpassning som kroppen använder sig av brukar benämnas “principen om superkompensation”. Det vill säga att kroppens vävnad blir lite starkare än den var innan du utsatte den för en stressande eller belastande situation.

Jag stöter ofta på jämförelser som envisas med att jämföra vår kropp med bilar. Ofta kan det vara. ”Tänk på vad du sätter på fötterna, att gå runt i ett par Converse skulle vara som att ta bort fjädringen och däcken på din bil och köra direkt på fälgarna vettu!”

Eller ”inte konstigt att mina knän gör så ont nuförtiden, så mycket som jag tränade när jag var ung”. -Precis som att knäet skulle ha slitits ut som en reservdel på en gammal bil.

21768313_10155655684731668_8659200581039202017_nDet är ju faktiskt så att det skulle vara asdåligt att köra runt på bara fälgarna utan fjädring. Vi hade sannolikt inte kommit många kilometer innan bilen hade kollapsat. Men att gå runt i ett par Converse är en helt annan sak. Med en så ringa dämpning och så lättböjlig sula som den skon har att erbjuda, så kommer foten så småningom anpassa sig till belastningen och bara bli starkare än vad den var innan och kommer tåla ännu mer belastning i framtiden.

Ett vanligt problem som vi kan träffa på ibland på kliniken är när en person som länge gått i låt säga, ett par fotriktiga Ecco-skor. Dessa skor är exemplariskt uppbyggda under hålfoten och med en finfin dämpning i sulan. En vacker vårdag tar personen av sig skorna och klampar runt på kullerstensgatorna i Rom under en långhelg. Fötterna endast iförda ett par schyssta luftiga flipp-flopps. Då är ju risken överhängande stor för att personen skall åka på både hälsporre, benhinneinflammation eller nån annan otrevlig smärta.

Så vad skall den drabbade personen egentligen skylla på här? Det är lätt att jämställa flipp-floppsen med ondskan själv eftersom det var just de skorna som utlöste besvären. Ett annat synsätt vore att tänka att det faktiskt var de fotriktiga Ecco-skorna som fick dina fötter mindre tåliga för belastning, som sedan ledde till att personens fossingar inte orkade med en tillvaro utan stöd i hålfoten.

År 2009, under etapploppet Trans-Europe, där deltagarna sprang 64 dagar i sträck, i snitt 70 km per dag, följdes löparna av ett medicinskt forskningsteam. Forskarna utförde regelbundna magnetkameraundersökningar (magnetkameran körde de runt i en lastbil) på deltagarna, den första innan starten i Bari, Italien, ett par undersökning under resans gång och den sista undersökningen gjordes efter målgången i Nordkap, Norge.

Vad man fann under detta extrema etapplopp var att de 46 starka personer som tog sig i mål fått hälsenor som var både tätare och tjockare än när de startade. Visst hade en några av deltagarna avbrutit loppet på grund av diverse överbelastningar, men själva faktumet att hälsenorna på de personer som tagit sig i mål faktiskt hade blivit tåligare utav ett och ett halvt maratonlopp per dag, 64 dagar i sträck utan vila är fascinerande! Deras hälsenor har inte bara återhämtat sig mellan de dagliga etapperna utan dessutom passat på att “superkompensera” under den dagliga vilan och blivit mer hållfasta än när de startade loppet. Hittar du en bil som fungerar så, -ring mig, jag är spekulant! Tvärtom så skulle säkert en bil behöva byta ut en och en annan reservdel som slitits ut efter en så lång körning.

Det är klart, någon måtta får det vara på belastningen. Kör man plattan i mattan, slår kroppen bakut i maskineriet som man skulle kunna uttrycka det på bilspråk och det kan börja göra ont någonstans. Det är ju som sagt viktigt att vänja kroppen vid belastning i ett långsamt tempo. En vanlig orsak till att personer söker upp oss för behandling är att de stegrat träningen för snabbt. Ett vanligt uttryck för detta är ”to much to soon” som egentligen säger mycket om orsaken till överbelastningsskador.

Jag kan förstå att man försöker göra jämförelser som är vardagliga och lättfångade och då ligger ju bilen bra till hands eftersom bilar känns ganska lättbegripliga jämfört med människokroppen. Det är dock så i grunden, och det är hit jag vill komma, att kroppen har inget ”rörelsekapital” som kan förbrukas såsom en maskin har. Får du ont någonstans så hjälper det sällan på sikt att vila för att inte så att säga ”slita ut resten”.

Så upp och hoppa, eller spring, eller lyft tunga saker eller nåt annat bra som passar dig, så behöver du inte skicka kroppen på service lika ofta!

/Anders Benktander, Citynaprapaterna

Tidsbokning

Boka här eller ring 08-30 60 79.

Senaste nytt
  • WP_Post Object ( [ID] => 1808 [post_author] => 3 [post_date] => 2020-11-02 19:48:30 [post_date_gmt] => 2020-11-02 18:48:30 [post_content] =>

    Kanske sitter du hemma nu på typ en pinnstol i köket och jobbar för glatta livet? De ökade restriktionerna som folkhälsomyndigheten precis kommit med gör väl inte direkt att vi kommer att röra oss mer än tidigare. Vi naprapater märker det eftersom sedan pandemins början ser vi ett tydligt ökat flöde av patienter som söker för smärtor relaterat till, minst sagt mindre bra arbetsställningar.

    Vad skall du som sitter hemma och jobbar göra åt saken då? Tja, om du inte har ett riktigt vasst vaccin mot det nya Coronaviruset innanför västen så kanske vi får försöka göra det bästa av situationen så länge, nämligen rörelse. Varför inte skapa en rutin med dagliga promenader eller för dig som föredrar, en löprunda ibland? Passar det dig bäst på morgonen innan jobbet drar igång i köket? Eller på kvällen efter middagen? Det spelar nog ingen roll bara vi får lite större rörelsekapital på kontot. Det mår både själen, hälsan och din ryggrad bra av.

    Ta pauser under din arbetsdag. Gör lite rörelser eller träna lite styrketräning om du har någon passande utrustning hemma. Vi har satt ihop ett par övningar för dig som känner att sittandet blir jobbigt efter en stund. Se det som en slags pausgympa som du kan göra om det börjar kännas stelt i axlarna eller om du börjar få lite träsmak där bak. Ha på dig ett par skor eller var barfota så att du får ett bra grepp i golvet. Upprepa övningarna 5-10 gånger per sida, eller 10 - 20 gånger i första övningen där du använder båda sidorna samtidigt.

    Om du vill ha ytterligare övningar för hemmabruk, hör av dig till oss så hjälper vi dig. Lycka till!

    https://www.youtube.com/watch?v=6STpPua9gjA
    https://www.youtube.com/watch?v=BXW3ssdo8K4
    https://www.youtube.com/watch?v=NYLIsovsZYs
    [post_title] => Pausgympa [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => pausgympa [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2020-11-02 20:51:06 [post_modified_gmt] => 2020-11-02 19:51:06 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://citynaprapaterna.se/?p=1808 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw )
    Pausgympa
    - Nyheter
    Kanske sitter du hemma nu på typ en pinnstol i köket och jobbar för glatta livet? De ökade restriktionerna som... Läs mer »
  • WP_Post Object ( [ID] => 1797 [post_author] => 3 [post_date] => 2020-11-01 14:29:30 [post_date_gmt] => 2020-11-01 13:29:30 [post_content] =>

    Vi vill börja med att tacka alla våra patienter för det otroliga stöd vi fått av er under dessa svåra tider! Ni har varit väldigt noggranna med att följa våra regler om att bara komma till oss när ni är fullt friska. Som en följd av detta har vi alla hållit oss friska och vi har kunnat bedriva verksamheten på ett bra sätt.

    Som vi alla vet har ju Folkhälsomyndigheterna utökat restriktionerna för oss i Stockholmsområdet. Vi på Citynaprapaterna följer riktlinjerna som vi gjort ända sedan pandemins start i mars. Att vi alla följer riktlinjerna som ges av landets experter är ju det som gör att vi kan ha den relativt fria livsstil som vi har i Sverige. Och vet du, en vacker dag så kommer den här pandemin att klinga av och det längtar säkert inte bara vi naprapater efter.

    Vad vi gör nu

    Nu utökar vi åtgärderna med att sprida ut oss lite ytterligare. Vi har färre platser i väntrummet och öppnar istället vårt kontor till ett tillfälligt väntrum. Vi fortsätter som tidigare att städa som tokar, desinficera ytor och kanske det viktigaste, bara vara på kliniken om vi är helt friska!

    Har du en tid bokad och du skulle du känna av något sjukdomssymptom eller bara känna dig hängig, slå oss en signal eller maila oss så hittar vi en ny tid till dig längre fram.  

    Behovet av våra tjänster har aldrig varit större. Vi märker att en stor del av alla hemmajobbare får besvär av icke optimala arbetsställningar, ofta minskad daglig rörelse och ibland även en oro inför hela situationen som också kan spegla sig som besvär i rörelseapparaten. Vi finns där för dig, precis som vi gjort sedan lång tid tillbaks. Så kom till oss när du har ont i ryggen, nacken eller någon annan kroppsdel men kom bara om du är helt frisk!

    [post_title] => Pandemi & Naprapati [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => pandemi-naprapati [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2020-11-01 18:18:57 [post_modified_gmt] => 2020-11-01 17:18:57 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://citynaprapaterna.se/?p=1797 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw )
    Pandemi & Naprapati
    - Nyheter
    Vi vill börja med att tacka alla våra patienter för det otroliga stöd vi fått av er under dessa svåra... Läs mer »
  • WP_Post Object ( [ID] => 258 [post_author] => 3 [post_date] => 2020-09-27 12:51:00 [post_date_gmt] => 2020-09-27 10:51:00 [post_content] =>

    Inklämning i axeln

    Detta tillstånd är en av de vanligaste åkommorna som drabbar axelleden, särskilt äldre och medelålders personer. Yngre vuxna kan också drabbas men då oftast efter något trauma eller tydlig överbelastning i axeln. Besvären kommer ofta efter repetitivt arbete då armen hålls utåtlyft från kroppen, exempelvis vid långvarigt arbete med datormus. Det är dessutom vanlig förekommande inom racketsporter men även inom styrketräning och Cross-Fit där det är vanligt med en stor mängd pressövningar såsom vid bänkpress och tyngdlyftning.

    Serverörelse utsätter axelleden för stor belastning

    Besvären kommer av en inklämning av strukturer under "skulderhöjden" i axelleden. Orsaken kan förklaras som ett försämrat rörelsemönster kring axelleden, där de stabiliserande musklerna i rotatorcuffen inte lyckas centrera överarmsbenets huvud i ledpannan. Ledhuvudet dras då uppåt i leden och skapar ett tryck och friktion mot rotatorcuffens fästessenor och / eller en slemsäck. Dessa strukturer kan svullna upp och göra ont vid vissa rörelser. Rotatorcuffens senor kan även svullna upp och bli överansträngda efter alltför snabb progression av pressövningar i gymet eller i Cross-Fit boxen.

    Symptom

    Typiskt är att det gör ont att sova på axeln.
    Rörelser som utlöser smärta kan vara rörelser i axelhöj i horisontalplan såsom vid bänkpress, eller vid stark inåtrotation som exempelvis knäppa BH bandet eller stoppa in skjortan i byxorna bak på ryggen. Andra smärtsamma rörelser kan vara att ta på sig jackan eller sträcka sig efter säkerhetsbältet i bilen.

    Om du är drabbad, hur skall du tänka?

    Undvik all aktivitet som utlöser skarp smärta. Huggande, skärande smärta kan betyda att besvären försämras. Lättare värk däremot, särskilt efter rehabträning kan bara vara bra för läkningen, det tyder på ökad cirkulation. Det är bra att röra på axeln för att bibehålla rörligheten så att du inte stelnar till.

    Behandling

    Behandling: Du bör ganska snart boka en tid hos en av våra naprapater. Naprapaten ställer en korrekt diagnos på din axel vilket är en förutsättning för din fortsatta rehabilitering. Ofta kan nackbesvär finnas som en orsak till att axeln fungerar sämre. Ett dåligt rörelsemönster i nacken kan skapa muskelkramp i skuldrans muskulatur vilket i sin tur försämrar axelns rörelsemönster. Därför kan behandling av nacken vara helt avgörande vid dessa besvär. Naprapaten jobbar vidare med lokalbehandling av själva axeln också. Din naprapat använder sig av massage, triggerpunktsbehandling, akupunktur med mera. I svåra fall kan stötvågsbehandling (ESWT) användas för att behandla ärrvävnad och förkalkningar i axeln.

    Massage skuldra
    Triggerpunktsbehandling av rotatorcuffens muskler

    Rehab

    Träningen som du gör själv är kanske den viktigaste delen av alla. Den bör syfta till att öka cirkulationen och stärka upp de skadade strukturerna men också förbättra rörelsemönstret i axeln och skuldran. Räkna med träning ganska ofta, åtminstone varannan dag. Träningen fungerar bra med utan någon avancerad utrustning så det är något du kan göra hemma. Övningarna får du av din naprapat men du hittar dem även i vår övningsbank.

    Det tar ibland lång tid att komma tillrätta impignement syndrome, tre månaders rehabträning är vanligt, ibland längre. Har du några ytterligare frågor så hör av dig till oss.

    [post_title] => Impignement Syndrome [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => impignement-syndrome [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2020-09-27 22:09:58 [post_modified_gmt] => 2020-09-27 20:09:58 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://citynaprapaterna.se/citynaprapaterna.se/?p=258 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw )
    Massage skuldra
    Impignement Syndrome
    - Artiklar
    Inklämning i axeln Detta tillstånd är en av de vanligaste åkommorna som drabbar axelleden, särskilt äldre och medelålders personer. Yngre... Läs mer »
Odengatan 80-82
|
113 22 Stockholm
|
Tel: 08-30 60 79
|