Artiklar

Inklämning i axeln

Detta tillstånd är en av de vanligaste åkommorna som drabbar axelleden, särskilt äldre och medelålders personer. Yngre vuxna kan också drabbas men då oftast efter något trauma eller tydlig överbelastning i axeln. Besvären kommer ofta efter repetitivt arbete då armen hålls utåtlyft från kroppen, exempelvis vid långvarigt arbete med datormus. Det är dessutom vanlig förekommande inom racketsporter men även inom styrketräning och Cross-Fit där det är vanligt med en stor mängd pressövningar såsom vid bänkpress och tyngdlyftning.

Besvären kommer av en inklämning av strukturer under "skulderhöjden" i axelleden. Orsaken kan förklaras som ett försämrat rörelsemönster kring axelleden, där de stabiliserande musklerna i rotatorcuffen inte lyckas centrera överarmsbenets huvud i ledpannan. Ledhuvudet dras då uppåt i leden och skapar ett tryck och friktion mot rotatorcuffens fästessenor och / eller en slemsäck. Dessa strukturer kan svullna upp och göra ont vid vissa rörelser. Rotatorcuffens senor kan även svullna upp och bli överansträngda efter alltför snabb progression av pressövningar i gymet eller i Cross-Fit boxen.

Symptom

Typiskt är att det gör ont att sova på axeln.
Rörelser som utlöser smärta kan vara rörelser i axelhöj i horisontalplan såsom vid bänkpress, eller vid stark inåtrotation som exempelvis knäppa BH bandet eller stoppa in skjortan i byxorna bak på ryggen. Andra smärtsamma rörelser kan vara att ta på sig jackan eller sträcka sig efter säkerhetsbältet i bilen.

Om du är drabbad, hur skall du tänka?

Undvik all aktivitet som utlöser skarp smärta. Huggande, skärande smärta kan betyda att besvären försämras. Lättare värk däremot, särskilt efter rehabträning kan bara vara bra för läkningen, det tyder på ökad cirkulation. Det är bra att röra på axeln för att bibehålla rörligheten så att du inte stelnar till.

Behandling

Behandling: Du bör ganska snart boka en tid hos en av våra naprapater. Naprapaten ställer en korrekt diagnos på din axel vilket är en förutsättning för din fortsatta rehabilitering. Ofta kan nackbesvär finnas som en orsak till att axeln fungerar sämre. Ett dåligt rörelsemönster i nacken kan skapa muskelkramp i skuldrans muskulatur vilket i sin tur försämrar axelns rörelsemönster. Därför kan behandling av nacken vara helt avgörande vid dessa besvär. Naprapaten jobbar vidare med lokalbehandling av själva axeln också. Din naprapat använder sig av massage, triggerpunktsbehandling, akupunktur med mera. I svåra fall kan stötvågsbehandling (ESWT) användas för att behandla ärrvävnad och förkalkningar i axeln.

Rehab

Träningen som du gör själv är kanske den viktigaste delen av alla. Den bör syfta till att öka cirkulationen och stärka upp de skadade strukturerna men också förbättra rörelsemönstret i axeln och skuldran. Räkna med träning ganska ofta, åtminstone varannan dag. Träningen fungerar bra med utan någon avancerad utrustning så det är något du kan göra hemma. Övningarna får du av din naprapat men du hittar dem även i vår övningsbank.

Det tar ibland lång tid att komma tillrätta impignement syndrome, tre månaders rehabträning är vanligt, ibland längre. Har du några ytterligare frågor så hör av dig till oss.

Vilket ord tänker jag på när jag påstår att det kan utgöra en av de viktigaste framgångsfaktorerna och samtidigt verka som en ytterst potent medicin när det gäller prestation, välbefinnande och behandling av skador? Jag återkommer till ordet längre ner i texten men först en bakgrund om rehab-träning.

Rehab

De senaste åren så har många överbelastningsskador behandlats med olika typer av belastande träningsprogram. Forskning visar att belastningsträning är en av de mest verksamma metoderna när det gäller att återhämta sig från smärtor, främst i senor eller muskelfästen som är den vanligaste vävnaden för överbelastningsskador. Det finns exempelvis gott om studier som visar god effekt av styrketräning som rehabiliteringsmetod av hälsenor och knäskålssenor. Mindre säkert verkar det vara att senor runt axelleden och armbågen svarar lika bra på tyngre belastning.

På kliniken möter vi ibland idrottare och motionärer som redan är igång med rehab av sin skada. Många har ofta inte upplevt någon positiv effekt av belastningsträningen hittills, trots att den pågått under flera månader. Ja, vi ser faktiskt exempel på personer som har hållit på i mer än ett år med en och samma axelskada utan att få någon förbättring att tala om! Effekten av träningen under den perioden är ju lika med noll, personen skulle lika gärna, eller kanske ännu hellre, spelat schack än att gå till träningen och inte kunna prestera.

Ordet

Ordet jag efterlyser är naturligtvis ”vila”. Ett så enkelt litet ord men ändå så laddat att det kan få idrottare och atleter att rysa av avsky om det uttalas i deras närhet. Många har ju inpräntat sedan länge att om skall det komma någon förbättring i fysiken så skall det tränas. Du kanske har hört uttrycken ”no pain no gain” och ”smärta är bara vekhet som lämnar kroppen”, eller favoriten: ”Jag slutar inte träna när jag är trött, jag slutar när jag är klar med passet”. 

DIY

I många träningskretsar som exempelvis Cross-fit och gymkulturen så finns det en ganska utbredd gör-det-själv-mentalitet, vilket är jättebra! Många småskador och känningar kan jobbas bort genom att stretcha eller belasta på något sätt med någon fiffig övning. Dock när det gäller svårare fall av skada eller överbelastning så kan det krävas lite mer kvalificerade metoder än en foamroller eller en lacrosse-boll för att komma tillbaks till full träning igen. Fundera exempelvis på var de svaga länkarna finns som gör att du överbelastar dig? Har din träningsprogrammering gått för snabbt fram? Har du tillräcklig rörlighet för den uppgift din kropp skall utföra?

Det första jag brukar ta reda på när jag träffar en patient med en överbelastning är om personen gett skadan en chans att verkligen läka. För tänk själv: Ett skrapsår någonstans på huden läker ju nästan aldrig om du hela tiden pillar bort skorpan på såret. Testa själv någon gång om du har ett sår på ett utsatt ställe genom att sätta på ett silikonmembran (finns på apoteken och används för brännsår) över såret. Du kommer märka att det såret är i princip borta på några enstaka dagar. Och varför det då? Jo, området har fått vila från ditt pillande och kroppen fått en chans att läka.

På samma sätt kan en irriterad sena reagera om den slipper belastningen som den en gång fick ont av. Dock skall sägas att senor kan behöva betydligt längre återhämtningstid än ett skrapsår på huden, tyvärr…

Rehabprogram och belastningsprogressioner i all ära men för tidigt insatt träning, eller för tuff behandling i ett skadeområde riskerar att fördjupa skadeläget och bara skapa längre konvalescens hos den som vill kunna prestera på träning och tävling.

Ta det lugnt med vilan!

Så vänd på tanken. Trots att vila och avlastning känns väldigt passivt och faktiskt en smula omodernt i dessa belastningstider så kan det med rätt tajming och omfattning faktiskt vara ”most bang for the buck” i form av tidsinsats när det gäller återhämtning från skador. Det vill säga avlastning kan vara den åtgärd som snabbast får dig att känna dig mindre skadad.

Samtidigt som vila kan vara fantastisk som åtgärd så skall den sättas in med eftertanke och ständigt utvärderas under tiden. Som du kan misstänka så ökar du ju inte din kapacitet med vilan. Du blir heller inte världsmästare genom att vila dig i form. Nej, belasta skall du, men skulle du nu råka ut för en skada eller överbelastning någonstans, testa att avlasta först innan du ger dig på en massa hyss i form av smärtsamma belastande övningar.

Generellt kan sägas att en ordentlig överbelastning kan ta mellan två till sex veckor innan den värsta irritationen är över och vävnaden börjar svara bra på belastning igen. Då gäller det att hitta en adekvat progression och åtgärd för att bli frisk på riktigt och kunna prestera igen. Det ämnet har jag också mycket att säga om men det får bli en annan gång. Väl mött till dess!

/Anders Benktander

Leg. naprapat

Läs fler artiklar här

Det var vanligare förr att människor som spelade tennis drabbades av just denna åkomma. Man tror att det var för att de gamla träracket som fanns förr hade en mindre "sweet-spot", träffytan för optimal träff, där vibrationerna var ganska små. Typiskt var då att motionärer som inte hade perfekt träff men ändå spelade mycket tennis var särskilt utsatta. De var också mer benägna att få armbågssmärta. Nuförtiden är utrustningen bättre och ett modernt tennisracket är mer förlåtande. Detta medför mindre vibrationer och därmed mindre risk för armbågsbesvär.

Idag drabbas vi fortfarande av tennisarmbåge eller ”lateral epikondalgi” som det heter på medicinskt språk. Det är dock vanligare att det kommer av andra aktiviteter än tennis. Vi hör patienter som berättar om utlösande sysslor såsom trädgårdsarbete, renoveringar eller faktiskt även alltför mycket datorarbete. Såklart, en alltför snabb ökning av mängden tennis eller Padel-tennis orsakar ju fortfarande en del smärtsamma armbågar märker vi på kliniken.

Symptom

Du som har en tennisarmbåge märker att det gör ont på armbågens utsida. Det kan stråla och göra ont över ett större område men det finns ofta en punkt på skelettet på armbågens utsida som är särskilt öm om du klämmer där.

Det är vanligt att du får ont ont när matkassar skall lyftas, hälsar på en person. När ett mjölkpaket greppas ovanifrån brukar det kunna utlösa en del obehag från armen. Vanligt är dessutom att du upplever att du alltid slår emot den onda punkten på armbågen emot hårda föremål som exempelvis dörrkarmar och möbler. Sannolikt så gör du så hela livet men utan en irritation på armbågen så noterar vi inte stötkänningarna.

De som drabbas är ofta mellan 40-50 år. Det kan förekomma hos både yngre och äldre individer men då finns ibland trauma med som en del av orsaken. Smärtan kommer från en ömmande sena till musklerna på underarmens ovansida som fäster på överarmsbenets utsida. Senan har utsatts för mer belastning än vad den är van vid under en tid och reagerar med att bli irriterad och öm. Efter några veckor så kan ärrvävnad bildas och tillståndet blir då mer av kronisk karaktär.

Många som har tennisarmbåge upplever det som att ingenting händer över tid. Det gör bara ont och det verkar inte bli bättre av sig själv.

Vad gör du som drabbats?

Först och främst skall du veta att tennisarmbågar försvinner! Se det som att senan till muskeln är lite för svag så att den blir överansträngd av den egna muskelns arbete. Lösningen är att utsätta armbågen för lagom belastning så att den kan bli starkare på sikt. Då försvinner också det onda.

Inledningsvis så brukar senan vara i ett så kallat "reaktivt" tillstånd. Då gör det mesta ont. Vettigast under denna period som vara mellan 2-6 veckor är att bara avlasta den från onda aktiviteter. Du märker att du har kommit ur denna period när det spontant känns lite mindre besvärande. Då är det dags för fler åtgärder.

Naprapaten kan hjälpa dig

Det första vi gör när vi träffar på en person som lider av tennisarmbåge är att konstatera att det verkligen är en tennisarmbåge. Det finns en del andra tillstånd med liknande symptom som vi vill utesluta och som skall hanteras annorlunda.

När vi ställt diagnosen så försöker vi hitta en orsak till varför du drabbats. Det kan vara avgörande för att snabbt komma tillbaks och slippa det onda. Vanliga orsaker kan vara att någon annan del av rörelsekedjan har gett dig besvär tidigare. Exempelvis så kan en ond axel göra så att du undviker att röra och belasta den och istället kompensera det med en ökad belastning i din armbåge. Det kan också röra sig om att kroppens andra sida haft en skada eller smärta. Det kan medföra att du använder den friska sidan mer och ökar så risken för en överbelastning där.  

Behandling

Under en naprapatbehandling så strävar vi efter att normalisera rörelserna i kroppens leder. Om din nacke har rörelseinskränkningar och smärta som kan spela roll så behandlar vi den. Även rörelseinskränkningar i axelleden, handleden och själva armbågsleden kan också behöva behandling. Vi jobbar med behandling av mjukdelarna runt armbågen. Det kan vara behandlingar som massage, triggerpunktsbehandling eller dry needling. Stötvågsbehandling verkar vara den mest verksamma behandlingen just för en kronisk tennisarmbåge.

Rehab

En bra strategi kring hur du skall avlasta respektive belasta armbågen verkar vara helt avgörande för att du skall komma tillbaks snabbt. Vi hjälper dig att strukturera upp din rehab med övningar och en progression av dessa. Då kan du öka kapaciteten i armbågen och bli starkare där. Med en starkare sena så brukar det bara vara en tidsfråga innan smärtan börjar klinga av. Räkna dock med att det tar ett tag att bli återställd, flera månader är vanligast, men med rätt åtgärder så kommer det att gå betydligt snabbare i alla fall.