En liten text om varför du skall tänka på ljustillverkning nästa gång du planerar din träning.

iStock_000051554302_Small

Har du stöpt ljus någon gång? Om du gjort det så hände det antagligen någon gång för längesen inför en julhelg eller som en pysselaktivitet under skoltiden. Jag tänkte nämligen försöka mig på att jämföra ljusstöpning med ett adekvat träningsupplägg för en löpare eller egentligen, alla motionsformer.

Tänk efter, hur gör du ett ljus? Jo, du har en tygveke fastknuten på en pinne. Du har en hög och helst smal kastrull på spisen fylld med smält stearin. Du doppar ner din veke i stearinet, håller kvar den där under någon sekund, lyfter sedan upp den, hänger den på en ställning och låter den svalna en stund innan du upprepar proceduren. Efter 20, 30 doppningar ner i kastrullen så kan du ha lyckats. För varje gång du doppat veken i det heta stearinet och sedan låtit skapelsen svalnat så har stearinljusets form långsamt växt fram. Tunna lager av stearin skapar till slut ett färdigt stearinljus. Vitt och ståtligt, redo att sprida sitt varma ljus omkring sig.

Men. Du är en modern människa. Vem orkar vänta på stearin? Ett sådant totalt hopplöst analogt material. Du kanske tänker att du vill skynda på processen en smula. Du kommer på idén att hålla veken nere i stearinet ordentligt länge så att det fastnar riktigt mycket stearin vid samma doppning. På så sätt slipper du hålla på och doppa så förtvivlat många gånger. Resultatet? Det redan uppbyggda stearinet smälter sannolikt och löser upp sig i kastrullen och när du förväntansfullt lyfter upp ljuset så ser du att det du får upp är en tunn, sorglig veke fastknuten i käppen ovanför.

På liknande sätt kan man sköta sin träning också. Tänk att du skall börja löpträna. Istället för att anamma de gamla metoderna som bygger på att långsamt vänja kroppen vid den ganska tunga belastningen som träningsformen innebär så kör du en lite mer uppdaterad metod, en metod värdig 2015. Du går all-in. Alldeles för långt träningspass. Vi snackar mil. Och ja, vi snackar belastningsskador.

Så istället för att snabbdoppa veken i stearinet så blev du girig och i din iver tänkte gjuta på lite mer stearin än vad man brukar göra. På samma sätt som veken blev av med sitt stearin blir du nu av med effekten av din tidigare träning när du tvingas till ett träningsuppehåll på grund av att kroppen åkt på en överbelastning. Tillbaka till ruta ett. Hej naprapaten!

Candle In the Dark

Ett annat tänkbart sätt att faila tillverkningen av ett stearinljus är ju att doppa veken lite för intensivt. För egentligen, vad är det som säger att man måste vänta just 10 sekunder mellan doppningarna? Om man halverar den tiden till så kommer ju hela stöpningen att gå snabbare, mycket smidigare. En genväg.

Det mest tänkbara scenariot av denna metod är att du höjer temperaturen och smälter det tidigare fastgjutna stearinet och som tidigare drar återigen upp en tunn och eländig veke. Allt det tidigare stelnade stearinet har nu smält tillbaks ut i kastrullen.

Även denna snabbmetod används ibland av löpare då de helt enkelt hoppar över vilan. Personen tänker, det är väl ingen naturlag som säger att man inte kan springa varje dag? Två till tre gånger i veckan låter så himla ”Svensson-aktigt”. ”Det är bare å köra”.

Och precis som för stearinljuset så är prognosen för ett sådant träningsupplägg given och inte alltför hoppfull. Hej naprapaten, tar ni högkostnadskort?

massage_04_16x9

Ofta träffar vi naprapater personer som själva upplever att de framför allt har något som måste ”fixas till” i kroppen. Ibland är de påfyllda med kunskap från både Google och Wikipedia. Och efter att ha lyssnat på deras berättelse så kommer deras frågor, ”Kan det vara en låsning i höften?” ”Behöver jag hålfotsinlägg?” ”Borde jag köpa ett par kompressionstajts?” Andra, i mitt tycke uppenbara frågor glöms bort. ”Har jag vilat för kort tid?” ”Har jag tränat för intensivt?” Sådant hör vi naprapater mindre av.

Hur skall du nu göra för att bli en bra löpare? Jo, enkelt, träna som att du skulle stöpa ett ljus! Här kommer tre punkter som sammanfattar ett bra träningsupplägg.

  1. Var långsiktig. Stora mål som ligger alltför nära i tiden leder har en tendens att leda till träningsuppehåll. Antingen på grund av smärtor eller på grund av att motivationen avtar när träningen inte känns lika rolig längre. Så skippa det heroiska träningsprogrammet nu i sommar och satsa på det stora loppet nästa år istället. Då kanske du kan njuta av både träningen och tävlingen.
  2. Var regelbunden. Att bli bättre på någonting innebär att du gör det kontinuerligt. Spring varje vecka, hela året, i vått och torrt, kallt och varmt. Använd ett löpband i värsta fall. Om du vill fokusera på en annan träningsform under en period så fungerar det förstås men lägg in ett pass löpning då och då så att kroppen inte glömmer bort det. Kontinuitet är utvecklingens moder!
  3. Håll koll på intensiteten. Intervallträning är förvisso ett effektivt sätt att öka din kapacitet som löpare men belastar din kropp mycket hårdare än under distansträning. Skippa intervallerna helt i ditt träningsprogram om du inte är en van löpare. Om du ändå funderar på att lägga in intervaller, ägna först en tanke åt de första två orden i punkt 1 en gång till.
11051926_974861199201909_1032948658301901439_n

Mo Farah har lärt sig begränsa sin intensiva träning. Det går rätt bra ändå.


Som en kuriosa kan nämnas att en gemensam nämnare för världens bästa löpare är att de baserar sin träning på övervägande delen, lätt distansträning. Högintensiv träning förekommer, men ofta bara som en liten del av den totala träningstiden.


 

Så sammanfattningsvis. Är träningen en viktig del i ditt liv så se till att ha ett långsiktigt träningsupplägg. Stöp ditt ljus och låt veken svalna mellan doppningarna!

© Anders Benktander, Citynaprapaterna

Tidsbokning
Ring 08-30 60 79 eller boka via vårt bokningssytem.
Senaste nytt
  • WP_Post Object ( [ID] => 1471 [post_author] => 3 [post_date] => 2017-11-21 19:27:22 [post_date_gmt] => 2017-11-21 18:27:22 [post_content] => Green wooden toy car isolated on white. Tänkte bara klargöra ett par saker. För det första, om du läser det här så har du väldigt få likheter med en Passat eller Volvo. Visst din kropp kan få svackor ibland precis som en gammal bil men på ett helt annat sätt, vilket jag tänkte förklara nu. Du blir förkyld ibland, du kan svettas, du kan få ont ibland. Det kan inte en Passat, eller någon annan bil heller för den delen. För det andra. Ju mer du kör en bil desto mer slits delar såsom hjullager, bromsar och motor. Det gör inte du. Ju mer din kropps används, desto starkare blir den. Senor, muskler och brosk, allt blir mer hållfast. Det är faktisk till och med så att i princip alla vävnadstyper som finns i vår kropp anpassar sig efter att ha stressats eller utsatts för belastning. Denna anpassning visar sig senare som att vi blir starkare, uthålligare, vi tål mer belastning och kanske har lärt oss nya rörelser eller tankemönster. Tänk själv; vad händer om du skulle kratta löv under en helg på hösten? Jo, blåsor i händerna, eller hur? Efter ett tag kommer huden i handflatan tjockna och efter några dagar har det bildats en valk. Varför? Jo, för att kroppen anpassat sig för stressen den utsatts för, så att den skall klara av liknande uppgifter ännu bättre i framtiden. Dessutom skulle det ju vara bra om lövkrattning skulle komma på tal igen inom de närmsta veckorna. Denna anpassning som kroppen använder sig av brukar benämnas "principen om superkompensation". Det vill säga att kroppens vävnad blir lite starkare än den var innan du utsatte den för en stressande eller belastande situation. Jag stöter ofta på jämförelser som envisas med att jämföra vår kropp med bilar. Ofta kan det vara. ”Tänk på vad du sätter på fötterna, att gå runt i ett par Converse skulle vara som att ta bort fjädringen och däcken på din bil och köra direkt på fälgarna vettu!" Eller ”inte konstigt att mina knän gör så ont nuförtiden, så mycket som jag tränade när jag var ung”. -Precis som att knäet skulle ha slitits ut som en reservdel på en gammal bil.

    21768313_10155655684731668_8659200581039202017_nDet är ju faktiskt så att det skulle vara asdåligt att köra runt på bara fälgarna utan fjädring. Vi hade sannolikt inte kommit många kilometer innan bilen hade kollapsat. Men att gå runt i ett par Converse är en helt annan sak. Med en så ringa dämpning och så lättböjlig sula som den skon har att erbjuda, så kommer foten så småningom anpassa sig till belastningen och bara bli starkare än vad den var innan och kommer tåla ännu mer belastning i framtiden.

    Ett vanligt problem som vi kan träffa på ibland på kliniken är när en person som länge gått i låt säga, ett par fotriktiga Ecco-skor. Dessa skor är exemplariskt uppbyggda under hålfoten och med en finfin dämpning i sulan. En vacker vårdag tar personen av sig skorna och klampar runt på kullerstensgatorna i Rom under en långhelg. Fötterna endast iförda ett par schyssta luftiga flipp-flopps. Då är ju risken överhängande stor för att personen skall åka på både hälsporre, benhinneinflammation eller nån annan otrevlig smärta. Så vad skall den drabbade personen egentligen skylla på här? Det är lätt att jämställa flipp-floppsen med ondskan själv eftersom det var just de skorna som utlöste besvären. Ett annat synsätt vore att tänka att det faktiskt var de fotriktiga Ecco-skorna som fick dina fötter mindre tåliga för belastning, som sedan ledde till att personens fossingar inte orkade med en tillvaro utan stöd i hålfoten. År 2009, under etapploppet Trans-Europe, där deltagarna sprang 64 dagar i sträck, i snitt 70 km per dag, följdes löparna av ett medicinskt forskningsteam. Forskarna utförde regelbundna magnetkameraundersökningar (magnetkameran körde de runt i en lastbil) på deltagarna, den första innan starten i Bari, Italien, ett par undersökning under resans gång och den sista undersökningen gjordes efter målgången i Nordkap, Norge. Vad man fann under detta extrema etapplopp var att de 46 starka personer som tog sig i mål fått hälsenor som var både tätare och tjockare än när de startade. Visst hade en några av deltagarna avbrutit loppet på grund av diverse överbelastningar, men själva faktumet att hälsenorna på de personer som tagit sig i mål faktiskt hade blivit tåligare utav ett och ett halvt maratonlopp per dag, 64 dagar i sträck utan vila är fascinerande! Deras hälsenor har inte bara återhämtat sig mellan de dagliga etapperna utan dessutom passat på att "superkompensera" under den dagliga vilan och blivit mer hållfasta än när de startade loppet. Hittar du en bil som fungerar så, -ring mig, jag är spekulant! Tvärtom så skulle säkert en bil behöva byta ut en och en annan reservdel som slitits ut efter en så lång körning. Det är klart, någon måtta får det vara på belastningen. Kör man plattan i mattan, slår kroppen bakut i maskineriet som man skulle kunna uttrycka det på bilspråk och det kan börja göra ont någonstans. Det är ju som sagt viktigt att vänja kroppen vid belastning i ett långsamt tempo. En vanlig orsak till att personer söker upp oss för behandling är att de stegrat träningen för snabbt. Ett vanligt uttryck för detta är ”to much to soon” som egentligen säger mycket om orsaken till överbelastningsskador. Jag kan förstå att man försöker göra jämförelser som är vardagliga och lättfångade och då ligger ju bilen bra till hands eftersom bilar känns ganska lättbegripliga jämfört med människokroppen. Det är dock så i grunden, och det är hit jag vill komma, att kroppen har inget ”rörelsekapital” som kan förbrukas såsom en maskin har. Får du ont någonstans så hjälper det sällan på sikt att vila för att inte så att säga ”slita ut resten”. Så upp och hoppa, eller spring, eller lyft tunga saker eller nåt annat bra som passar dig, så behöver du inte skicka kroppen på service lika ofta! /Anders Benktander, Citynaprapaterna [post_title] => Allvarligt, du är ingen bil [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => allvarligt-du-ar-ingen-bil [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2017-11-21 19:27:22 [post_modified_gmt] => 2017-11-21 18:27:22 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => http://citynaprapaterna.se/?p=1471 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw )
    Green wooden toy car isolated on white.
    Allvarligt, du är ingen bil
    - Artiklar
    Tänkte bara klargöra ett par saker. För det första, om du läser det här så har du väldigt få likheter... Läs mer »
  • WP_Post Object ( [ID] => 1467 [post_author] => 3 [post_date] => 2017-09-30 08:55:09 [post_date_gmt] => 2017-09-30 06:55:09 [post_content] => Nu sänker vi priset på massagebehandlingar under resten av året! Betala endast 520:- för 50 minuters massage. Våra massörer kommer att ha många tillgängliga tider under hösten, framförallt under eftermiddag/kvällar som oftast passar dig som jobbar under dagarna. Du som kund kan välja mellan 50 minuters klassisk massage för dig som behöver avslappning, eller idrottsmassage för dig som vill ha lite tuffare behandling eller har ett mer specifikt besvär som du behöver hjälp med. Boka tid här eller via receptionen på tfn: 08-306079 massage_07_4x3 [post_title] => Höstkampanj på massage [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => hostkampanj-pa-massage [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2017-09-30 08:55:09 [post_modified_gmt] => 2017-09-30 06:55:09 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => http://citynaprapaterna.se/?p=1467 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw )
    massage_07_16x9
    Höstkampanj på massage
    - Nyheter
    Nu sänker vi priset på massagebehandlingar under resten av året! Betala endast 520:- för 50 minuters massage. Våra massörer kommer... Läs mer »
  • WP_Post Object ( [ID] => 914 [post_author] => 3 [post_date] => 2017-09-10 23:49:14 [post_date_gmt] => 2017-09-10 21:49:14 [post_content] => https://www.youtube.com/watch?v=YrYXRBILdvw [post_title] => Så här jobbar en naprapat [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => sa-har-jobbar-en-naprapat [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2017-09-10 23:50:55 [post_modified_gmt] => 2017-09-10 21:50:55 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => http://citynaprapaterna.se/?p=914 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw )
    Så här jobbar en naprapat
    Så här jobbar en naprapat
    - Nyheter
    Läs mer »
Nyhetsbrev
Odengatan 80-82
|
113 22 Stockholm
|
Tel: 08-30 60 79
|